Igår fick jag mejl från mitt juridiska ombud och jag dog nästan. Familjerättens utredning är klar och de har bifogat den i sin helhet, med våra kommentarer och med sin bedömning och slutsats. Jag hade väntat mig och ställt in mig på att de skulle föreslå en framtid som ser ut som det gör idag. Gemensam vårdnad, lillprinsen hos sin pappa varannan helg. Det är vad kan kunde förvänta sig, särskilt med tanke på hur man mötts i rätten och hur de tycks ignorera all relevant bakgrund till situationen. Men så får jag ett mejl från mitt ombud, öppnar det och läser:
”Familjerättens utredning har kommit. De föreslår ensam vårdnad :)”
Va? Jag tror inte det är sant! Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det här är de absolut bästa nyheterna jag fått på jag vet inte hur länge! Jag vågar fortfarande inte riktigt tro att det är sant. Mitt hjärta har blivit minst 10 kg lättare. När man läser familjerättens utredning blir exet ganska totalsågat av dem och de tar upp precis det jag har försökt förmedla på minst 100 olika sätt det senaste året. Åren för den delen. Känns så skönt.
Men man ska inte ropa hej än. Det händer att tingsrätten inte dömer efter familjerättens förslag (även om det verkar vara ovanligt) och än är inte sista ordet sagt. Jag vågar inte ta ut någon seger i förskott, för vad som helst kan fortfarande hända. Men rätt bra känns det ändå.
Grattis! : D
Tack!